Har alla rätt till rättshjälp?

En tvist mellan två parter som inte går att lösa utan att koppla in tredje part – domstol - kräver också ombud. Advokater och jurister som på bästa sätt för fram parternas talan och leder bevis som talar för sina klinters intressen. Dessa juridiska ombud kostar pengar och beroende på vad tvisten i fråga handlar om, hur lång tid den tar att lösa samt vilket ombud det handlar om spelar en stor roll kring hur stor kostnaden blir. Innebär det då att den person som saknar medel inte kommer att ha lika goda möjligheter att vinna en tvist som en person vars ekonomiska muskler är betydligt större?

Menas här: vad händer om man inte har någon stadig inkomst – står man då per automatik utan skydd, tvingas man nöja sig med bristfällig hjälp eller har vi något i vårt svenska system som gör processer mer jämlika och horisontella snarare än vertikala sett till inkomst kontra arvode för advokater och ombud?

Ja. Och det vanliga är att – om du skulle hamna i en tvist av något slag – skulle a) kontakta ett ombud och B) kontakta ditt försäkringsbolag. Det senare är nämligen det som till stor del kommer att bekosta de utgifter som din tvist för med sig. Detta genom det så kallade rättsskyddet och det ingår vanligen i hemförsäkringen. Har du hemförsäkring så har du också – rent krasst – också betalat för ditt rättsskydd. Här ska vi tillägga att rättsskyddet normalt brukar ha ett maxtak om 200.000 kronor och att det brukar täcka 80% av de kostnader som kommer. Resterande tjugo procent – exklusive en självrisk – täcker man själv. Tilläggas till detta är att det även handlar om så kallade nödvändiga och skäliga kostnader, något som följande saker är exempel på:

• Ombudets arvode
• Ombudets omkostnader
• Bevisning i rättegång
• Utredning (förutsatt att det är ombudet som beställt)

 

Ditt rättsskydd kommer således förmodligen inte att täcka saker som förlorad inkomst, resor och/eller uppehälle samt andra omkostnader från din sida. Skulle du förlora tvisten i fråga och väl vid dom tvingas betala exempelvis rättegångskostnader för din motpart i tvisten så är rättsskyddet din garanti i detta. Något som inte är fallet så det handlar om nästa ekonomiska hjälp i samband med en tvist: nämligen rättshjälp.

För: i vissa fall och under vissa omständigheter så kan det vara så att en person i en tvist de facto saknar hemförsäkring och saknar tillräcklig inkomst för att möta ett juridiskt ombuds ekonomiska krav. Där kommer vår svenska rättshjälp i i bilden och den fungerar på ungefär samma sätt som rättsskyddet. Med några skillnader där den största ligger i det uppenbara; det är inte försäkringsbolaget som bekostar exempelvis omkostnader för en jurist – det är istället staten som betalar.

Rättshjälp är en socialskyddslagsstiftning – men den kommer med vissa förbehåll. Säger man ordet rättshjälp så tar nämligen vissa för givet om att det handlar om slags gratistjänst som räcker genom en hel tvist. Så är inte fallet. Vi tänkte här, genom några punkter, försöka bena ut några fakta kring vad som gäller:

• Rättshjälp gäller för privatpersoner och inte för föreningar, företag eller organisationer.

• Har man rättsskydd genom någon av sina försäkringar så kan man heller inte få rättshjälp.

• Innan man ansöker om rättshjälp så ska man initialt ha genomfört en så kallad rådgivning tillsammans med det ombud som man vill ska representera en i ärendet. Denna rådgivning bekostar man själv och här är 1654 kronor/ timme det fasta och bestämda beloppet. Viktigt är att man innan denna rådgivning förklarar att det handlar om rättshjälp och detta då vissa jurister och advokater inte åtar sig sådana uppdrag. Skulle du helt sakna medel för den fasta avgiften så kan denna vara gratis. Likaså om du är under 18 år. En annan del som skulle kunna sänka avgiften för rådgivning är om din årliga inkomst ligger under 75.000 kronor – där brukar halva beloppet vara det du har att förhålla dig till.
• Rättshjälp gäller inte vid brottsmål; där gäller istället offentlig försvarare.

• Om tvisten skulle handla om mindre än ett halvt prisbasbelopp så utgår ingen rättshjälp.

• Skulle du förlora tvisten i fråga så kommer inte rättshjälpen att täcka motpartens kostnader.

• Ditt årliga ekonomiska underlag får ej överstiga 260.000 kronor för att du ska kunna få rättshjälp. Även om du saknar försäkring (här gör man bedömningen att du borde haft en sådan). Här räknar man enligt följande formel: dina inkomster – försörjningsbörda (dina barn) + förmögenhet – skulder = årligt ekonomisk underlag.

• Du kan bli tvungen att betala en del av kostnaderna trots att du beviljats rättshjälp och här är ett tre exempel på hur ditt ekonomiska underlag spelar in i hur mycket det beloppet blir.

• Mellan 0-50.000 kronor – 2% = 0 kronor
• Mellan 120-150.000 kronor – 20 % = 1500 kronor
• Mellan 200-260.000 kronor – 40% = 5000 kronor

• I rättshjälp så ingår följande:

• Delar av kostnaden till ditt rätthjälpsbiträde – upp till hundra timmar; något som i vissa fall kan utökas. Noterbart: det är inte ovanligt att tvister som går vidare innebär att den person som fått rättshjälp efter dessa hundra timmar får föra sin egen talan i nästa instans. Detta blir denne dock väl förberedd inför av sitt rättshjälpsbiträde.
• Kostnader för bevisning i marknadsdomstolen, arbetsdomstolen samt allmän domstol.
• Kostnad för en medlare
• Eventuell tolk och översättares kostnader
• Utredningskostnader – upp till 10.000 kronor och exklusive moms.

Ansökningsavgiften i domstolen; förutsatt att du haft rättshjälp vid ansökningstillfället